Wooosh och över vecka i Sydney är redan förbi, hur gick det här till? För bara ett par dagar sen fanns det en viss frustration i luften hos mig, Valentina, Sara och Lina: Är det här allt vi kommer få göra på praktiken, vara extralärare till stökiga ungar, i en ganska dyster förort till Sydney? 

De första dagarna på praktiken gick långsamt och jag hittade inte riktigt min plats. Allt jag kunde göra var att agera lärarassistent under lektionerna och försöka suga ut så mycket information jag kunde från mina kollegor. Det var längesen jag gick och la mig med känslan av att inte vilja gå till jobbet dagen efter, men den känslan infann sig under en del kvällar förra veckan. Efter alla nya intryck under dagarna fanns det inte mycket energi kvar på kvällarna men jag och Valentina fortsatte att prova ett par olika gym och körde slut på den sista energi vi hade kvar. Vi testade bl.a crossfit på Sydney Survivors vilket var toppen!

Dagarna gick, jag började så smått lära känna killarna och började inse att praktiken kan bli ganska bra ändå. I torsdags åkte två personal, jag och killarna ut och fiskade och i fredags tog vi tvåtimmars mountainbiketur i bushen vilket gjorde hela situationen mycket ljusare. Nästa vecka väntar ett fyra dagar långt camp i ett naturreservat i närheten så jag hoppas att jag kan fortsätta lära känna både personal och killarna bättre då. På agendan står bl.a gudiad aboriginal tour, mountainbike, vandring, BBQ och en hel del annat. Imorgon kommer dessutom min avdelnings psykolog tillbaka från sin semester vilket jag hoppas öppnar en del dörrar i mitt sökande efter rollen som socionom snarare än lärare. Allt som allt har det varit en ganska tuff vecka med en hel del frågetecken gällande praktiken. Därför bestämde jag, Sara, Lina och Valentina oss för att vi var tvunga att göra helgen till något roligt...

Och roligt blev det! Vi bestämde oss för att prova på det lokala nattlivet och tog tåget till den närmaste kustförorten Cronulla (som en kollega till mig hade rekomenderat om man inte vill åka hela vägen in till Sydney). Vi hamnade visserligen på en klubb där genomsnittsåldern var lite lägre än vad man hade kunnat önska, men vad gör väl det. Alla vi träffade på var supertrevliga och vi kunde passa på att dansa av oss veckans bekymmer. I affären hittade vi förövrigt "traditionell svensk cider" som ingen av oss någonsin tidigare har sett hemma i Sverige:

I lördags åkte vi in till Sydney och kunde suga i oss av den fantastiska atsmosfär som finns i denna stad. Solen sken, det var 25 grader varmt och jag fick njuta av en riktig kopp kaffe (till skillnad från pulverkaffet som jag vanligtvis tvingas dricka!):

Couchsurfing är en fantastisk hemsida om man vill träffa nya människor och göra roliga aktiviteter. Vamsi, en kille som bor här i Sydney, la ut en förfrågan om någon ville följa med ut på en bushwalk i av nationalparkerna norr om Sydney. Självklart tänkte jag! Alla som ville följa med samlades på tåget på väg till Cowan, en efter en droppade en samling på totalt elva personer med nästan lika många olika nationaliteter in på tåget. Väl framme i Cowan gav vi oss in på en ganska hård vandring på ca 13 km med slutdestination Hawkesbury River Station. Dagens upplevelse var precis det jag var ute efter när jag bestämde mig för att spendera fyra månader i Sydney, ett härligt gäng nya människor och en fantastisk natur. Känslan av att vara fast i en dyster förort med en tveksam praktikplats och frustrationen som följde därpå är som bortflugen.

Det var varmt och vi blev svettiga, i slutet av vanringen passade vi på att bada lite:

Här är hela gänget i samlad trupp:  

Framme! Precis lagom till solnedgången :)

Nya människor skapar nya möjligheter. Allt jag behövde säga var "jag älskar att dansa salsa och klättra" och vips hade planer på det redan börjat smidas. Nästa helg är aktiviteter som Couchsurfing monthly drinks och en ny buschwalk redan inplanderade tack vare de härliga människor jag mött idag. 

Nu ska jag bädda ner mig och sova för natten.

Ha det bra!

Puss och kram