Inledningsvis vill jag säga att om någon någonsin föreslår till er att det är en jättebra idé att waxa bikinilinjen och benen innan en solsemester, lyssna inte! Mina kära kollegor tyckte att det var ett måste men jag, som ändå anser att jag har en ganska hög smärttröskel, avråder bestämt alla (som inte är masochister) från att betala för sådant självplågeri! 

Om ca sex timmar flyger jag och Valentina till Cairns för att utforska Australiens välkända östkust. Jag kommer resa med buss längst med hela kusten tillbaka till Sydney under två veckor. Den sista veckan kommer jag att roa mig själv längs med vägarna eftersom Valentina ska flyga hem och möta Damir (hennes pojkvän) som kommer på besök från Singapore. Som vanligt är vi ute i sista sekunden och håller febrilt på att packa ner det sista innan taxin kommer för att hämtar oss. Det här är en bild som fångar våra personligheter i ett nötskal när det gäller planering (den har varit med oss ända sen taxiresan på väg till flygplatsen i Dubai, när vi fick kasta in allt vi hade löst i taxin och stuva ner det i våra väskor på vägen dit för at hinna med flyget till Singapore):

Ändå sitter jag här och skriver när jag egentligen borde se till att packa det sista och få lite sömn innan taxin kommer vid 03.15 Men det är lätt att bli distraherad när man gör tråkiga saker som att packa och eftersom det antagligen inte blir några uppdateringar här på två veckor så kommer det en snabb tillbakablick från de senaste två veckorna nu...

Förra helgen åkte jag och Valentina till Katoomba i Blue Mountains på vår sedan länge planerade klätterkurs. Det var definitivt den roligaste helgen på länge och jag har fått mersmak. Vi blev ett härligt gäng med mestadels sydneybor och efter en hel dag fullspäckad med klättring och åter klättring tog vi alla, som bodde kvar i Katoomba över natten, de obligatoriska ölen på en av de gemytliga pubarna. Otroligt trevligt, fast ärligt talat så hade klättringen tagit all min energi och jag ville helst dyka ner i min bunkbed på hostelet så fort som möjligt.

Efter att ha avslutat kvällen och kastat mig i säng redan vid 22 så var det bara att ge sig ut vid 7.30 igen. På söndagen fick vi prova på lite mer avancerade klättring med belöningen av en underbar utsikt om man tog sig upp till toppen!

Efter två dagars intensivt klättrande kom vi hem totalt slutkörda och såg ut ungefär så här (varning för känsliga läsare):

Eftersom det är så fantastiskt roligt att klättra så bestämde Vamsi och jag oss för att åka in till ett av gymmen i stan. Inte lika fascinerande som att klättra ute i naturen men väl så roligt ändå. Dessutom passade jag på att följa med honom in till Sydney centre där en taco/jazzkväll väntade med ett gäng av hans vänner.

Lyckligtvis kan jag själv bestämma mina arbetstider och för att få ut så mycket som möjligt av min vistelse här så försöker jag klämma in kvällar inne i stan lite titt som tätt. Veckan innan passade jag, Sara och Vamsi på att åka in till Jurassic lounge på Australian Museum som för en kväll förvandlades till museum/stand-up/bar/silent disco och burlesque show allt i ett. För er som inte vet vad silent disco är så kan jag säga att det var ett av det märkligaste discon jag har varit på, alla får ett varsitt par hörlurar och dansar till musik i ett tyst rum :)

Det händer mycket i veckorna och ändå känns det som att det är svårt att hinna med allt man vill. Praktiken har flutit på bra. Äntligen känner jag att jag har hittat min plats här, lärt känna killarna och personalen och börjar få lite mer ansvar. Personalen i mitt team är bra på så vis att de kastar på mig uppgifter som jag till en början är lite obekväm med. Igår kväll hade vi så kallad "family night" och killarnas familjer bjöds på middag och fick titta på bilder från terminen som gått. Det skulle också delas ut awards till de killar som gjort bäst ifrån sig i olika sammanhang. Mitt under kvällen säger Val till mig att hålla ett tal och presentera den award som skulle gå till den elev som gjort bäst ifrån sig på Drug Ed lektionerna, eftersom jag varit med en del där och Kasha var sjuk. "Oh shit" var min första tanke och plötsligt kände jag mig som en högstadieelev som skulle göra sin första muntliga presentation någonsin. Men det gick bra och killen fick sin award utan att jag behövde skämmas ögonen ur mig. 

Arbetet här är psykiskt påfrestande och efter varje pass är jag helt slut. De senaste veckorna har jag börjat jobba lite mer kvällstid och har fått se en helt annan sida av organisationen. Ett kvällspass börjar vid 15, oftast åker vi på någon aktivitet, lagar mat och bara umgås (eller snarare försöker se till att det inte blir bråk). Mycket av arbetet går ut på att sätta gränser och vara konsekvent. Sarah, som är en av boendeassistenterna, är bra på att tvinga på mig lite mer utmanade uppgifter och ett par gånger har jag fått sköta de "allvarliga" samtalen med killar som gått över gränsen. Samtalen går ut på att kartlägga vad som har hänt, varför beteendet inte är okej och hitta strategier för att hantera liknande situationer i framtiden.

En av aktiviteterna som stod på schemat under veckan var roller skating (här med Sarah och Felice):

Jag tar alla chanser jag får till en kopp riktigt kaffe (och blir överlycklig varje gång)!

Häromdagen var jag ute och fotade lite på området, så här ser skolan och boendet ut :)

Igår hördes ett högljutt skrik inne i klassrummet när Mel, en av lärarna, fick en White Tail på sig. Om ni har läst tidigare inlägg så vet ni att det är en av Australiens farligaste spindlar. Som tur var bet den henne inte och jag var bara tvungen att få den på bild:

Sist men inte minst kommer en bild som en kollega skickade till mig. Jag lägger upp bara för att jag tycker att den är så fantastisk rolig! 

Vips så blev klockan tio i ett och taxin kommer om knappt 2,5 timmar. Dags att sova lite!

Natti natt 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu var det längesen jag var inne här och skrev och jag fick gå tillbaka till mitt förra inlägg för att komma ihåg vart jag slutade. Veckan innan mamma kom och hälsade vi på var jag, tillsammans med min organisations och en annan skolas personal, på p...

Nu är jag hemma i Engadine igen efter över två veckor på resande fot. Äventyret började med att jag och Valentina satte av mot Carins kl 03.15 en lördag för ca två veckor sen. Tre timmars flygresa senare var vi på plats i en betydligt varmare del av ...

Ni som känner mig väl vet att jag hade lite av ett mentalt breakdown ett tag innan jag åkte hit. För er som inte vet så kan jag berätta att det bottnade i att jag hade en skräck (kanske lite resfeber?) för att jag skulle komma till en punkt där jag s...

Wooosh och över vecka i Sydney är redan förbi, hur gick det här till? För bara ett par dagar sen fanns det en viss frustration i luften hos mig, Valentina, Sara och Lina: Är det här allt vi kommer få göra på praktiken, vara extralärare till stökiga u...

Arbete med tonårskillar med varierande sociala problem (typ hemlöshet, drogmissbruk och våldsamma hemmiljöer) är en tuff men fantastisk rolig utmaning. Den första dagen är avklarad och jag har insett att det gäller att ha lite skinn på näsan om jag s...